Hawala - En global livlina och en riskfylld kanal

viorika/istock

Detta är en kommenterande text. Analyser och ställningstaganden är skribentens och speglar inte alltid Utrikespolitisk aftons inställning.

Mail: oag@utrikespolitiskafton.com

Gustav Christensson

Ordförande, Utrikespolitisk afton

Serie i två delar om banksystemet hawala

Hawala är ett tusenårigt banksystem som ursprungligen skapades för handel längs Sidenvägen och som idag är en livlina för miljontals människor. Men dess anonymitet gör det också till en kanal för brottslighet och terrorfinansiering. Syftet med denna artikel är att belysa hawalas dubbla natur och analysera dess legitima och illegitima användningsområden.

Texten är uppdelad i två delar och i den första delen presenteras hawalasystemets struktur och funktion. Vi utforskar hur detta traditionella remitteringssystem fungerar och dess centrala roll för människor i områden där formella banktjänster är begränsade. Efter denna översikt skiftar vi fokus till det svenska perspektivet och granskar hur myndigheterna hanterar de säkerhetsutmaningar som kopplas till hawala, särskilt med tanke på dess potentiella användning för penningtvätt och terrorfinansiering. Vi får en inblick i den nationella bedömningen av risker och hur svensk lagstiftning försöker balansera behovet av reglering med respekten för systemets sociala betydelse.

Men hawala är också ett globalt nätverk, och för att förstå dess fulla omfattning följer i den andra delen en fördjupning i internationella fallstudier. Här får vi möta verkliga exempel där systemet möjliggjort allt från vapensmuggling i Somalia och Jemen till finansiering av terroristgrupper i Gaza. Det är en värld där gränser suddas ut och där både pengar och makt flödar utan insyn. Hur kan ett system baserat på förtroende bli en kraft för både överlevnad och förödelse? Vad innebär detta för framtiden?

Dyk in i del ett för att förstå hawala från ett svenskt perspektiv – men var beredd, för i del två öppnas en internationell arena som kastar nytt ljus över systemets roll på den globala scenen.

Del 1: Hawala ur ett svenskt perspektiv

Ett dubbelsidigt system i fokus

Hawala är ett uråldrigt och dolt banksystem som överlevt in i modern tid. Ordet hawala betyder "överföring" på arabiska och "tillit" på hindi och urdu. Systemet, som ibland kallas världens äldsta, har anor från 700-talet och rötter i Sidenvägens handelsleder. Istället för att baseras på officiella banker bygger hawala på tillit, hederskultur, och personliga nätverk. För många är systemet en livlina för att snabbt överföra pengar till länder där traditionella banktjänster är begränsade.

Hawala är dock som en dubbelsidig spegel: medan ena sidan reflekterar stöd och trygghet för behövande, visar den andra hur systemet kan utnyttjas för penningtvätt och terrorfinansiering. Denna dubbelnatur har fått den svenska regeringen att agera. Finansmarknadsminister Niklas Wykman har nyligen presenterat en utredning som föreslår att göra hawala utan Finansinspektionens tillstånd olagligt – en "kalldusch" för kriminella verksamheter, enligt Wykman. Men vad är egentligen hawala? Hur används det av kriminella och terrorister? Och hur ser svenska myndigheter på hotet det utgör?

Hawala – Tradition, struktur och funktion

Hawala-systemet har traditionellt varit utbrett i Mellanöstern, Nordafrika och Sydasien. I takt med globaliseringen har det spridit sig vidare och blivit en livlina för arbetare som skickar pengar hem till familjen. Eftersom systemet existerar utanför traditionella bankstrukturer är det smidigt och snabbt. Det bygger på förtroende, där ett nätverk av mellanhänder, så kallade hawaladars, säkerställer att pengar når mottagaren utan omfattande dokumentation och till en lägre kostnad jämfört med traditionella banköverföringar.

En hawala-transaktion går till så att en kund lämnar pengar till en hawaladar i sitt land. Hawaladaren kontaktar en kollega i mottagarlandet, som överför motsvarande belopp till mottagarens familj eller vän. Skulderna mellan hawaladarerna regleras senare, exempelvis genom framtida transaktioner, banköverföringar eller överföring av kontanter och värdefulla föremål.

Hawala är uppskattat för sin snabbhet och låga kostnader. Transaktionerna registreras ofta i enkel bokföring, som vanligtvis förstörs när skulderna är reglerade. För människor utan banktillgång är detta ett effektivt och tillgängligt alternativ. Det fungerar både snabbt och diskret – men samma drag gör också hawala attraktivt för personer med kriminella avsikter.

Säkerhetsrisker och utnyttjande för brottslig verksamhet

Trots att hawala främst används för legitima syften, kan det även utnyttjas av kriminella och terrorister. Systemets anonymitet och brist på reglering gör det till en idealisk kanal för penningtvätt, finansiering av terrorism och annan illegal verksamhet. Den begränsade dokumentationen och de låga kraven på registrering möjliggör diskreta överföringar, vilket har lockat kriminella aktörer.

Genom det tillitsbaserade nätverket kan kriminella tvätta pengar eller finansiera olagliga aktiviteter. Exempelvis har terroristgrupper som Al-Qaida använt hawala för att finansiera sina globala operationer. Det är också ett verktyg för att kringgå internationella sanktioner. Iranska affärsmän har exempelvis använt systemet för att undvika amerikanska restriktioner.

Riskerna som kopplas till hawalasystemet bedöms som höga. Förutom att underlätta penningtvätt och terrorfinansiering har systemet även använts inom biståndsprojekt. Men även där finns en risk att stora betalningar kanaliseras till olagliga ändamål.

Sveriges nationella hotbedömning av hawala

Svenska myndigheter bedömer hawala som en betydande nationell risk, särskilt för att det kan utnyttjas för penningtvätt och terrorfinansiering. Hawalas struktur möjliggör snabba och anonyma transaktioner utanför banksystemen, vilket skapar allvarliga säkerhetsutmaningar. Eftersom transaktionerna saknar tydliga digitala spår, blir det svårt att följa pengarnas väg från avsändare till mottagare.

I en rapport från 2022, som fokuserar enbart på hawalasystemet, belyser svenska myndigheter de särskilda risker systemet utgör för Sverige. För det första är det attraktivt för kriminella aktörer att använda hawala för penningtvätt. Brottsvinster, till exempel från narkotikahandel, kan skickas ut ur landet till högriskländer med begränsad finansiell kontroll. Enligt underrättelser används systemet även för att finansiera terrorism genom överföringar till regioner där terroristorganisationer är verksamma. Svårigheten att kontrollera dessa flöden gör att pengar kan nå konfliktdrabbade områden utan att säkerhetspolisen kan ingripa.

Hawala kan också användas för att undvika skatter och internationella sanktioner, vilket försvagar statens kontroll. Systemet utnyttjas både för legala och illegala överföringar inom Sverige. Detta underminerar myndigheternas tillsyn och gör att stora summor kan lämna landet utan upptäckt.

Sammantaget bedöms hawala utgöra en risk på den högsta nivån (4 av 4), särskilt eftersom det möjliggör stora, internationella överföringar med bristande spårbarhet. Polisens slutsats är att systemets anonymitet och oreglerade aktörer innebär en betydande nationell risk och en negativ påverkan på samhället.

Sammanfattning av del ett: Risker och utmaningar

Hawala är ett fascinerande och komplext system som överlevt i över tusen år. För många människor utan banktillgång är det en ovärderlig livlina för remitteringar, där tillit och personliga nätverk garanterar en snabb och kostnadseffektiv lösning. Samtidigt innebär systemets anonymitet betydande säkerhetsutmaningar, särskilt i Sverige där risken för penningtvätt och terrorfinansiering är hög.

Den svenska regeringens ambition att reglera hawalasystemet illustrerar svårigheterna i att skydda samhället från kriminella aktiviteter utan att bortse från systemets betydelse för laglydiga användare. Med en hög riskbedömning och en växande medvetenhet om hoten kopplade till hawala är det tydligt att en noggrann och strategisk hantering krävs.

I nästa del fördjupas diskussionen med internationella fallstudier. Här kommer vi att utforska hur hawala används i olika kontexter och analysera både kriminella och humanitära aspekter av systemet. Det globala perspektivet kommer att ge oss en djupare förståelse av hawalas dubbla natur – där samma system kan skapa hopp