Hawala - En global livlina och en riskfylld kanal, del 2

imaginima/istock

Detta är en kommenterande text. Analyser och ställningstaganden är skribentens och speglar inte alltid Utrikespolitisk aftons inställning.

Mail: oag@utrikespolitiskafton.com

Gustav Christensson

Ordförande, Utrikespolitisk afton

Serie i två delar om banksystemet hawala

Denna text är en utforskning av hawalasystemet, ett tusenårigt banksystem som fortsätter att spela en central roll i världens informella ekonomi. I del ett fokuserade vi på hawalas traditionella funktion som en remitteringskanal som ger människor möjlighet att överföra pengar snabbt och billigt, särskilt i regioner där tillgången till formella banktjänster är begränsad. Samtidigt belystes de säkerhetsutmaningar som systemets anonymitet innebär, med särskilt fokus på dess potentiella missbruk för penningtvätt och terrorfinansiering.

I del två fördjupar vi oss i hur hawala används i internationella sammanhang, särskilt för olagliga aktiviteter som vapensmuggling och finansiering av terrorgrupper. Genom konkreta fall från Iran, Hamas och andra konfliktdrabbade regioner undersöker vi hur systemet har anpassat sig till digitala teknologier och blivit ett verktyg för både välgörenhet och kriminalitet. Detta ger oss en djupare förståelse av hawalas dubbla natur och de utmaningar som följer med att reglera ett system som är både en livlina och en riskfylld kanal.

Del 2: Hawalas mörka baksida

I den andra delen av vår analys utforskar vi hur hawala används i internationell terrorfinansiering och illegala aktiviteter, exemplifierat här av två fall.

1. Iran och Hamas: Tidigare användes traditionell hawala för överföring av pengar och varor, men numera ingår även kryptovalutor, vilket speglar systemets digitala utveckling.

2. Vapensmuggling mellan Jemen och Somalia: Här framträder hawala som ett viktigt verktyg inom den informella ekonomin där lagliga och olagliga flöden ofta blandas.

Internationellt används hawala ibland också för biståndsförmedling, även om det finns begränsningar för de betalningsvolymer systemet kan hantera vid enskilda tillfällen. Enligt uppskattningar från Forbes, 2019, hanterar hawalanätverket cirka 258,9 miljarder pund årligen och är en livlina för miljontals människor världen över.

Terrorfinansiering och kryptovalutor

Iran har länge finansierat Hamas, men i takt med ökade övervakningar och svårigheter att flytta kontanter över gränser har Hamas sökt alternativa finansieringsvägar. I ett reportage från Wall Street Journal visar man hur de tidigare använde en traditionell hawalastruktur, där betrodda agenter överförde fysiska pengar och varor, men att man nu i stor utsträckning övergått till kryptovalutor. Denna digitala metod ger dem ett säkrare och svårare spårbart sätt att överföra pengar i större skala.

Under de två år som föregick Hamas attacker mot Israel den sjunde oktober 2023 blev kryptovalutor avgörande för finansieringen av deras militära verksamhet. Hamas egna penningväxlingar i Gazaremsan hanterade digitala valutor och erbjöd växlingstjänster, vilket möjliggjorde konvertering av kryptovalutor till kontanter för lokala operatörer. Enligt israeliska myndigheter har detta skett genom ett nätverk av hawala-aktörer som sträcker sig från Gaza till Libanon, Syrien och Turkiet. Genom att övergå till kryptovalutor har Hamas kunnat minska risken för upptäckter, då dessa transaktioner är svåra att spåra av både israeliska och internationella myndigheter.

Flera västerländska underrättelsekällor bekräftar att Iran och dess allierade har starka kopplingar till växlingskontor i regionen och att de aktivt använder kryptovalutor för att finansiera Hamas och andra närstående grupper. Detta utgör en växande utmaning för säkerhetsmyndigheter, som söker sätt att motverka den finansiella infrastrukturen bakom terrorism och förhindra ytterligare digitalt missbruk.

Den israeliska cybermyndigheten och National Bureau for Counter Terror Financing (NBCTF) har identifierat och försökt beslagta kryptotillgångar kopplade till Hamas och andra islamistiska grupper för att hindra deras tillgång till resurser. Trots dessa insatser fortsätter hawala-nätverk att erbjuda en säker kanal för stora överföringar, ofta under förevändning av legitima internationella transaktioner. Denna digitala anpassning visar hur hawalanätverken utnyttjar ny teknik för att stödja olagliga verksamheter, trots internationella åtgärder för att blockera dess roll i finansiering av terrorism.

Vapensmuggling mellan Jemen och Somalia

Ett annat exempel på hawalasystemets globala inverkan är dess koppling till vapensmuggling mellan Jemen och Somalia. I en region där formella banksystem är bristfälliga och ekonomin huvudsakligen är informell, spelar hawala en central roll för finansieringen av olagliga vapenaffärer. De kulturella och ekonomiska banden mellan Jemen och Somalia möjliggör smidiga vapenöverföringar över Adenviken, och hawala-systemet ger en diskret och flexibel kanal för att flytta pengar utan att följa internationella regler för identitetskontroller och rapportering.

Somalias bristande nationella ID-system och förekomsten av förfalskade identiteter gör det i princip omöjligt för myndigheterna att verifiera de individer som skickar och tar emot pengar. Vapenhandlare utnyttjar detta genom alias, proxyagenter och ständigt växlande telefonnummer för att undvika upptäckt. Lokala hawala-agenter i Somalia tar emot betalningar från köpare, varpå medlen överförs till Jemen för vapeninköp som sedan transporteras tillbaka till Somalia. Enligt en rapport från Royal United Services Institute (RUSI) utgör denna vapensmuggling ett betydande säkerhetshot i regionen och möjliggörs just av hawalasystemets anonymitet och decentraliserade natur.

Hawalasystemet är dock inte bara en kanal för illegala aktiviteter. För många familjer i Jemen och Somalia är hawala avgörande för att överföra remitteringar, och för biståndsorganisationer är det en nödvändighet i områden utan fungerande banksystem. Att avskaffa hawalasystemet skulle få allvarliga ekonomiska konsekvenser för lokalsamhällen och försvåra humanitära insatser. Internationella humanitära organisationer varnar för att utan tillgång till banksystem kan remitteringar till Somalia minska, vilket i sin tur kan tvinga finansiering till att ske underjordiskt och främja kriminella nätverk.

Royal United Services Institute noterar även att minskad tillgång för finansiella institut till banktjänster har tvingat dem att använda alternativa kanaler utan tillsyn för AML/CFT (Anti-Money Laundering/Countering the Financing of Terrorism), vilket förvärrar riskerna för finansiell brottslighet inom hawalasektorn. Många förespråkar därför reformer snarare än förbud, till exempel genom bättre AML/CFT-kontroller eller införandet av biometrisk identifiering i länder utan formella ID-handlingar.

Sammanfattning av del två: En global balansgång

Hawalasystemets internationella användning belyser dess roll som både ekonomisk infrastruktur för legitima syften och som kanal för illegitima aktiviteter. I Hamas-fallet möjliggör hawala, i kombination med kryptovalutor, finansiering av terrorverksamhet på ett svårspårat sätt. På samma sätt är systemet avgörande för vapensmuggling mellan Jemen och Somalia, särskilt där banksystemen är svaga och identitetskontroll saknas.

För samhällen med låg banktillgänglighet fungerar hawala ofta som en ekonomisk trygghet. Även i Europa använder vissa hawaladarer tjänsten för diskreta transaktioner och för att skydda inkomster från oregistrerat arbete. FN-konventionen mot organiserad brottslighet skiljer mellan penningtvätt, som döljer tillgångars olagliga ursprung, och terrorfinansiering, som direkt stöder brottsliga handlingar. Nyligen har över 100 amerikanska lagstiftare uttryckt oro över kryptovalutors roll i finansieringen av terrorism, vilket signalerar ökade säkerhetsrisker på nationell nivå.

De fallstudier som undersökts visar hur hawalasystemet både är en ekonomisk livlina för många familjer och en kanal för kriminella nätverk. Den svåra uppgiften för internationella aktörer blir att reglera systemet för att motverka missbruk, utan att underminera dess legitima ekonomiska roll. Striktare regler, förbättrade identifieringssystem och internationellt samarbete kan skapa större transparens och ansvar.

När vi nu avslutar denna diskussion står vi inför en kritisk fråga: Hur kan vi skydda de mest sårbara grupperna från hawalasystemets negativa konsekvenser samtidigt som vi bevarar dess centrala roll i både globala och lokala ekonomier? Den fortsatta utvecklingen av hawala och dess påverkan på både legitima och illegitima flöden kommer att vara avgörande för framtiden.