Väderleksrapport: När blir det stiltje i Röda havet?

Detta är en kommenterande text. Analyser och ställningstaganden är skribentens och speglar inte alltid Utrikespolitisk aftons inställning.

Mail: oag@utrikespolitiskafton.com

Introduktion

Röda havet är ett litet men ett betydelsefullt hav som klämmer sig in mellan Afrikas östkust och den arabiska halvöns västkust. Dessa farvatten var länge en sekundär del av den globala sjöfarten men fick en radikal förändring när Suezkanalen invigdes 1869. Tanken på att bygga en genväg mellan Europa och Asien aktualiserades när den industriella revolutionen blomstrade och handeln mellan världens länder ökade. Idag passerar cirka 30 procent av all världens containertrafik genom Röda havet och platsen är av stor politisk och ekonomisk betydelse. Med hjälp av Suezkanalen är dessa farleder den kortaste vägen för sjöfart mellan Asien och Europa, samt Persiska viken och Nordamerikas västkust. Många av våra vardagliga ägodelar som mobiltelefoner och bilar tillverkas i Asien och färdats genom dessa vatten på sin väg till Sverige. Röda havet och Adenviken varit utsatta för en stor maritim instabilitet under 2000 talet med sjöröveri och väpnade attacker riktade mot handelsfartyg. Denna analys ämnar att beskriva de aktuella hoten med en särskild tyngd på Huthirebellerna och analysera framtidsutsikterna för säkra farvatten i Röda havet.

Vilka är hoten; Vad är anledningarna till det dåliga vädret?

1991 drabbades Somalia av ett statssammanbrott som efterföljdes av väpnade strider. Statens sammanbrott genererade ett maktvakuum som övertogs av klanmiliser, kriminella ligor och extremistgrupper. Sjöröveri för profit intensifierades under 2000 talet och uppskattades kosta 6.7 miljarder dollar år 2011. 2008–2012 var crescendot då det registrerades över 200 attacker årligen. Detta problem möttes med stor kraft då flera initiativ etablerades för att återställa säkerheten. Sverige har deltagit fem gånger i EU ledda operation Atalanta och under 2010 talet lyckades insatserna trycka tillbaka hotet från sjöröveri.

Ett annat maritimt hot som växts fram under andra delen av 2010 talet är Huthirebellernas attacker mot fartyg i Röda havet. Efter Huthiernas regeringskupp år 2014 och de territoriala vinsterna inrättades en operation i ledning av Saudi Arabien med mål att isolera Huthirebellerna och försvaga deras möjligheter till att bygga upp militära förmågor. Inbördeskriget har lett till en humanitär katastrof där miljontals människor riskerar svält. Denna konflikt beskrivs som ett Proxykrig där Huthirebellerna agerar ombud för Iran. Irans stöd till Huthirebellerna intensifierades efter 2015 vilket har givit rörelsen ökade militära förmågor.

I samband med Saudi Arabiens intervention och ökat stöd från Iran började Huthirebellerna använde den maritima domänen för att skapa instabilitet och straffa länder som deltog i koalitionen eller hade nära stöd till Saudi Arabien. Huthirebellernas ledare Saleh al Samad hotade med att skära av strategiska farleder i Röda havet om koalitionen fortsatte att trycka tillbaka Huthirebellerna. År 2016 attackerades U.S Navys jagare USS Mason vilket resulterade i en missilattack på order av president Obama. Mellan 2016–2022 attackerades ett antal civila fartyg och Huthirebellerna har även använt mer kvalificerade system som land-fartygs missiler mot dessa fartyg.

Huthirebellernas attacker på handelsfartyg i Röda havet intensifieras; Stormens öga.

Denna instabilitet har varit en fråga för människor i sjöfarten, militärer och diplomater men det allmänna intresset har överskuggats av större politiska händelser. Detta kom att förändras efter starten av kriget mellan Hamas och Israel under 2024. I slutet av november började Huthirebellerna att kraftigt intensifiera sina attacker mot fartyg i röda havet utifrån ett narrativ som baserades på ett stöd till Hamas. Huthirebellerna hävdade att de attackerade fartygen hade en koppling till Israel men samtliga seglade med en annan flagg. Civila handelsfartyg är för övrigt inte legitima mål i krig och har rätt att få segla fritt på internationellt vatten enligt FN:s havsrättskonvention. Intensifieringen skedde också utifrån en kvalitativ synvinkel när Bahamas flaggade fartyget Galaxy leader kapades och besättningen togs som gisslan den 19 november.

14 attackerade fartyg under december månad gjorde att rederier succesivt valde att navigera om från Röda havet till att runda Godahoppsudden. Enligt finansbolaget JP Morgan riskerade detta att driva upp kostnaderna upp till fem gånger. De ökade kostnaderna måste sättas i en kontext där stora delar av världen genomgick en inflationskris drivet av ett högt utbud på energi och detta kom att hota staternas kamp mot inflationen. Inflationen generade också en kost och levnadskris för vanliga hushåll vilket gjorde att krisen i Röda havet blev intressant för den enskilda medborgaren.

Internationella samfundets svar: Är lågtrycket på väg?

Den uppkomna situationen blev en perfekt storm eftersom konsekvenserna sträckte sig över både politiska och ekonomiska fält. 1 december gjorde FN:s säkerhetsråd ett uttalande som fördömde attackerna och kapningen av fartyget Galaxy leader. De krävde också en omedelbar frigivning av gisslan. Den 18 december annonserades Operation Prosperity Guardian av USA och 20 andra länder, enligt försvarsminister Lloyd Austin hade säkerhetsinitiativet som mål att säkra Freedom of navigation och stärka den regionala säkerheten. I början av januari skickade delar av koalitionen ett krav om att Huthirebellerna skulle avsluta attackerna och att de skulle bli ansvarsutkrävda om de fortsatte. Någon stiltje uteblev och den 11 januari började USA och Storbritannien att flygbomba militära mål i Huthikontrollerade områden med syfte att slå ut infrastruktur som möjliggjorde attackerna. Attackerna från länderna har fortsatt under hela 2024 men Huthirebellerna har lyckats att upprätthålla sina attacker mot handelsfartyg. EU har startat operation Aspides där framför allt Frankrike deltar med militära fartyg men får stöd av andra EU länder. Sverige har valt att bidra med stabsofficerare.

Farvatten som fortsätter vara oroliga: Finns det förutsättningar för stiltje?

USA och de europeiska stormakterna måste se över sina strategier för att uppnå säkra farleder i Röda havet. USA:s metod har hitintills varit att slå mot Huthirebellernas förmåga att utföra attacker, inte att förändra dess avsikt. Relationen mellan avsikt och förmåga är viktig att adressera i denna kontext. USA:s begränsade framgång riskerar att stärka Huthiernas avsikt eftersom strategin visar sig framgångsrik. Attackerna ger dessutom Huthirebellerna uppmärksamhet, relevans och ära vilket är incitament för att fortsätta. I teorin hade en effektiv bombkampanj från USA kunnat slå ut Huthiernas förmågor och därmed generera en avskräckning till framtida attacker. Minskad förmåga skulle generera minskad avsikt eftersom de kvarvarande resurserna skulle allokeras till annat. I nuläget är detta scenario inte särskilt troligt och Huthirebellernas partnerskap med Iran ger organisationen en ökad resiliens mot västlig påtryckning.

USA kan välja att fortsätta med samma strategi eller ta intensiteten åt något specifikt håll. En mjukare approach hade kunnat likna operation Aspides som utgår från att försvara handelsfartyg men inte genomföra offensiva attacker i Jemens territorium. Syftet skulle vara trötta ut Huthierna och sända signaler om att dessa attacker inte skapar någon dimensionerande kostnad för dess motståndare. Statsmakterna och näringslivet hade också kunnat utveckla instrument för att lyckas genomföra säkra passager trots säkerhetshot i området. Detta genomfördes för att hantera sjöröveriet i början av 2010 talet.

En viktig sak som måste ta i beaktning är att regionen som helhet kommer att vara instabil över en överskådlig tid vilket påverkar situationen i Röda havet. Israel har vänt sig mot Libanon och spänningarna med Iran är de allvarligaste på 2000 talet. Donald Trumps presidentskap kommer kännetecknas av stor volatilitet och en nära relation till Benjamin Netanyahus regering. Irans motståndsaxel har tagit stora förluster och Huthirebellerna är en av få grupperingar som är relativt orörda vilket kan öka deras betydelse för Iran. Totalförsvarets forskningsinstitut släppte en rapport i juni som adresserar risken för en ny våg av sjöröveri i skuggan av Huthirebellernas attacker. Även om FOI inte ser några risker för en situation likt den i 10-talets början kan det ändå komma att medföra mänskligt och materiellt lidande.

Sammanfattningsvis finns det alltså ingenting som tyder på att Röda havet kommer att bli ett säkrare farvatten inom den närmaste tiden. De huvudsakliga eventen som kommer avgöra riktningen är relationerna mellan USA/Israel och Iran samt utvecklingen i Jemen. Det som är till sjöfartens fördel är att regeringar tar denna fråga på stort allvar vilket praktiseras i den mängd operationer som finns i området. Operation Atalanta, Prosperity Guardian och Aspides är alla initierade för att ge förutsättningar för säkerhet. Samtidigt riskerar militärt användande att föda mer våld och den militära makten måste därför arbeta med precision.

Referenser

Congressional Research Service. (2024). U.S. Sanctions on Iran. Washington D.C.: Congressional Research Service.

House of Commons library. (2024). UK and international response to Houthis in the Red Sea 2024. London: House of Commons.

JP Morgan. (2024, February 08). What are the impacts of the Red Sea shipping crisis? Retrieved Sebtember 24, 2024, from JP Morgan, global research: https://www.jpmorgan.com/insights/global-research/supply-chain/red-sea-shipping

Juneau, T. (2024). How War in Yemen Transformed the Iran-Houthi Partnership. Studies in Conflict & terrorism, 278-300.

Karlsson, M. (2024). A Preliminary Analysis of Naval Operations in the Red Sea: Aspides and Operation Prosperity Guardian. Stockholm: Swedish Defence Research Agency.

Lloyds List. (2024, October 10). Reported Houthi attacks in the Red Sea and Gulf of Aden. Retrieved October 23, 2024, from https://www.lloydslist.com/hot-topics/red-sea-risk/map-and-list-of-attacks

Lund, A. (2024). Somaliskt sjöröveri under houthikrisen. Stockholm: Totalförsvarets forskningsinstitut.

Shay, S. (2019). The Red Sea Region Between War and Reconciliation. Liverpool: Liverpool University Press.

U.S Department of Defense. (2023, December 18). Statement from Secretary of Defense Lloyd J. Austin III on Ensuring Freedom of Navigation in the Red Sea. Retrieved September 24, 2024, from https://www.defense.gov/News/Releases/Release/Article/3621110/statement-from-secretary-of-defense-lloyd-j-austin-iii-on-ensuring-freedom-of-n/

U.S. Central Command. (den 16 October 2024). U.S. Central Command Conducts Multiple Strikes on Underground Iran-Backed Houthi Weapons Facilities. Hämtat från https://www.centcom.mil/MEDIA/PRESS-RELEASES/Press-Release-View/Article/3937643/us-central-command-conducts-multiple-strikes-on-underground-iran-backed-houthi/ den 23 October 2024

Zimmerman, K. (2022). Yemen’s Houthis and the Expansion of Iran’s Axis of Resistance. Washington: American Enterprise Institute.

Analyser