Jämställdhetsutmaningar i Sydkorea

“Att uppnå jämställdhet kräver engagemang från kvinnor och män, flickor och pojkar. Det är allas ansvar”. - Ban-Ki Moon

Detta är en kommenterande text. Analyser och ställningstaganden är skribentens och speglar inte alltid Utrikespolitisk aftons inställning.

Mail: info@utrikespolitiskafton.com

Elin Parviainen

Analytiker, Utrikespolitisk Afton

Introduktion

Sydkorea utmärker sig som ett av världens ledande länder inom vetenskap, teknologi, innovation, industri och på senare år även musik. Landet är grundare för företag som Samsung, LG, Hyundai och SK Group. Trots denna utveckling kämpar landet med att uppnå globala jämställdhetskrav. Landet präglas av en uppenbar könsdiskriminering och olika typer av ekonomiskt, sexuellt, fysiskt och psykiskt könsbaserat våld. Det är dock inte endast inom den privata sfären detta märks utan det syns även tydligt inom den offentliga sfären. Denna artikel granskar varför jämställdhet är avgörande, hur samhället påverkas av problemet och om detta enbart är ett problem från det förflutna.

Löneskillnader

En av de mest synliga indikatorerna på jämställdhetsproblem i Sydkorea är löneskillnaderna mellan könen. Den genomsnittliga löneskillnaden mellan könen är 37,2 procent[1]. Kvinnor tjänar endast 63 procent av vad männen tjänar. 55 procent av kvinnorna befinner sig på arbetsmarknaden jämfört med männens 73,7 procent. I World Economics Forums 2022 Gender Gap Report mätt mellan 146 länder befinner sig Sydkorea på plats 99[2]. Peter Matanle framhäver att sydkoreanska kvinnor har hög utbildningsnivå inom OECD men begränsade möjligheter till högre och ledande befattningar[3]. Sydkoreas position på internationella index som GII (0.067), HDI (0.925), och Agenda 2030:s jämställdhetsindex (plats 36 med 76.9) indikerar behovet av betydande förbättringar inom jämställdhet. Likt vad nedanstående analyser kommer att belysa, ser det inte ut som om detta kommer att förändras. Löneskillnaderna kommer att bestå en längre tid framöver, då en ekonomisk förändring är beroende av en kulturell förändring. I dagsläget finns inga reella indikatorer på att synen på könsroller kommer att förändras utan snarare det motsatta där nuvarande könsroller endast kommer att befästas ytterligare.

Kulturella normer

Likt vad ovanstående analys nämner har djupt rotade kulturella normer och förväntningar av kvinnorollen påverkan på jämställdhetsproblem. Samhället präglas av traditionella könsroller där kvinnan förväntas prioritera familjen över karriärambitioner. Därmed drar många kvinnor sig tillbaka från arbetsmarknaden efter att ha fått sitt första barn. 42 procent av de gifta kvinnorna som slutade arbeta uppgav barnuppfostran som det främsta skälet och 26 procent av kvinnorna slutade arbeta redan efter att de hade gift sig[4]. Detta innebär att kvinnans professionella roll har en och kommer fortsätta att ha en svagare ställning i arbetslivet. Följaktligen leder detta till en fortsatt löneskillnad, då kvinnor inte närvarar på arbetsmarknaden i samma utsträckning som männen finns heller inga incitament för att förbättra lönesituation. Det var först år 2019 som Sydkoreas författningsdomstol avkriminaliserade abort, vilket föregåtts av en långvarig kampanj från kvinnorättsorganisationer.

Tidigare innebar detta att många kvinnor tvingades fullfölja graviditeter och gifta sig för att inte riskera social utkastning. Detta medför att kvinnor utesluts från arbetslivet och befäster idén att kvinnans primära roll finns i hemmet.

 Anti-feminism och misogyni

Det är inte endast traditionella könsroller som påverkar de problem vi ser i landet i dag, anti-feminism och misogyni har en stor betydelse på hur kvinnan behandlas i samhället. Den konservativa presidenten Yoon Suk-Yeol beskyller det extremt låga barnafödandet som landet tampas med på feminismen och lovar därmed att avveckla jämställdhetsdepartementet[5]. Yoon har även redan under sin presidentkampanj, uttryck sin åsikt om att strukturell diskriminering mot kvinnor inte existerar[6]. Han menar att departementet fokuserar för mycket på kvinnofrågor och brännmärkning av män som sexualförbrytare. Yoon fortsatte med att lova hårdare straff för falska anklagelser om sexuella övergrepp. Ett kontroversiellt löfte efter flertalet fall av dödligt våld, spycams[7] och avslöjandet om cybersexhandel, utpressning och spridande av sexuellt utnyttjande videor av minderåriga i “Nth room” fallet 2020[8].

I klang med Yoons anti-feministiska plattform har rörelsen fått stor kritik från män i samhället som anser att kvinnor har gått för långt, kräver för mycket och på så sätt skadar Sydkoreas samhälle[9]. Vid en statistisk undersökning anger nästan 80 procent av männen i 20-års åldern att de är offer för könsdiskriminering. Resultatet återspeglar många unga mäns oro över kvinnors avancemang, som de ser som ett hot mot deras ekonomiska säkerhet i en tuff ekonomi, en ansträngd arbetsmarknad och en manlig värnplikt. När individer i maktpositioner som dessa uttrycker sig på detta sätt skapas en offentlig konsensus och acceptans om kontroversiella åsikter som får praktiska konsekvenser. Konsekvenser är allt från en nedvärderande syn på kvinnan som en barnafödande maskin och som ett medel för sexuell tillfredsställelse till psykiskt och fysiskt våld både i och utanför hemmet.

Slutsatser

Sydkorea står fortfarande inför flera utmaningar. Framför allt krävs en fortsatt ansträngning för att minska löneskillnaderna och utmana de traditionella kulturella normerna. Det är viktigt att notera att förändringar av denna omfattning tar tid och kräver en samlad ansträngning från både regeringen och det civila samhället. Internationellt samarbete och utbyte av praxis kan också vara viktiga komponenter i att främja jämställdhet genom att visa på reella exempel på alternativa sätt att leva. Det kan möjligen bidra till att minska stigmatiseringen av feministiska idéer i det koreanska samhället. Slutligen är det avgörande att fortsätta övervaka och utvärdera framstegen och att vara beredd att anpassa strategier och initiativ efter behov. Bara genom en långsiktig och målinriktad ansträngning kan Sydkorea förverkliga sitt mål att skapa ett samhälle där jämställdhet är en självklarhet och där alla individer har lika möjligheter och rättigheter oavsett kön.

Källförteckning:

OECD. The pursuit of Gender Equality: An uphill battle. (2017)

World Economic Forum. Global Gender Gap report. (2022)

Davies, Christian. Kang, Buseong. Kana, Inagaki. “It’s a boy’s club”: South Korea’s woeful record on women in work. Financial Times. 13/1/2023. Financial Times

Kang, J.G. (21 février 2022), “구조적 성차별 없다”는 윤석열, 이재명 사과 요구에 “굳이 답변 필요 없다”. Hankookilbo. Hankookilbo

 McCurry, Justin. “Outcry as South Korean president tries to scrap gender equality ministry to ‘protect’ women”. The Guardian. 7/10/2022. The Guardian

 Jung, Ha-Won. “This Women’s Day, there is little to celebrate in South Korea”. Al Jazeera. 8//03/2023. Al jazeera

De Souza, Nicole. “The Nth Room case and modern slavery in the digital space”. The Lowy Institute. 20/4/2020. The Lowy Institute  

[1] OECD, (2017), The pursuit of Gender Equality: An uphill battle.

[2] World Economics Forum. Global gender gap report. (2022)

[3] Davies, Christian. Kang, Buseong. Kana, Inagaki. “It’s a boy’s club”: South Korea’s woeful record on women in work. Financial Times. 13/1/2023. Financial Times

[4] Oh, Seok-min. Over 1.3 million S.Korean women quit jobs after marriage: data. Yonhap News Agency. Yonhap News Agency  

[5] McCurry, Justin. “Outcry as South Korean president tries to scrap gender equality ministry to ‘protect’ women”. The Guardian. 7/10/2022. The Guardian

[6] Kang, J.G. (21/02/ 2022), “구조적 성차별 없다”는 윤석열, 이재명 사과 요구에 “굳이 답변 필요 없다”. Hankookilbo. Hankookilbo

[7] Jung, Ha-Won. “This Women’s Day, there is little to celebrate in South Korea”. Al Jazeera. 8/03/2023. Al jazeera

[8] De Souza, Nicole. “The Nth Room case and modern slavery in the digital space”. The Lowy Institute. 20/4/2020. The Lowy Institute  

[9] Jung, Ha-Won. “This Women’s Day, there is little to celebrate in South Korea”. Al Jazeera. 8/03/2023. Al jazeera