Biodiversitetskrisen hotar världsekonomin

Eelco böhtlingk/ unsplash

Detta är en kommenterande text. Analyser och ställningstaganden är skribentens och speglar inte alltid Utrikespolitisk aftons inställning.

Mail: oag@utrikespolitiskafton.com

Markus Lang

Chefredaktör Omvärldsanalysgruppen, Utrikespolitisk Afton

Introduktion

Den negativa trenden för biologisk mångfald är en av de största utmaningarna för mänskligheten just nu. Globalt hotas kring en miljon växter och djur av utrotning och omkring 80 procent av EU:s naturliga miljöer är hotade. Den globala ekonomin är helt beroende av en rik biodiversitet och därför varnar nu både Europiska Centralbanken och World Economic Forum för de stora risker som biodiversitetskrisen för med sig. När stora ekonomiska värden hotas är risken stor att det i sin tur kan påverka den internationella stabiliteten och säkerheten.

Även svenska företag påverkas av hotet mot den biologiska mångfalden och nya regler inom EU tvingar nu företag att redovisa hur de påverkar utvecklingen. Biokrediter är ett verktyg som nu utvecklas både på global och svensk nivå för att ge företag möjlighet i att investera i naturpositiva åtgärder.

Analys 1 – Ekonomiska och planetära risker

I World Economic Forums senaste riskrapport från januari 2024 klassas biodiversitetskrisen som en av de värsta riskerna för ekonomin de kommande tio åren och om samma utveckling fortsätter så riskeras så mycket som hälften av världens samlade BNP. https://www.weforum.org/publications/global-risks-report-2024/)

Det här handlar alltså om en global kris där åtskilliga branscher och verksamheter riskerar att slås ut. Ett flertal rapporter pekar på att det är bråttom nu. ”Målen för klimat, biologisk mångfald och markförstöring kommer att vara utom räckhåll om inte investeringar i naturbaserade lösningar snabbt ökar från 200 miljarder USD till 542 miljarder USD år 2030.” konstaterar UNEP:s rapport State of Finance for Nature, 2023 https://financefornature.unep.org/en)

En femtedel av världens människor är helt beroende av vilda växt- och djurarter för sin inkomst. FN är tydliga med att krisen inte endast berör u-länder utan i hög grad även påverkar i-länderna, då biologisk mångfald krävs för stor del av all produktion av mat, energi och medicin. Enligt FN:s forskarpanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster IPBES är den snabbt ökande biodiversitetskrisen ett hot mot försörjningen för miljarder människor.

Analys 2 – Europas näringsliv påverkas   

Det händer samtidigt mycket inom området biologisk mångfald, speciellt inom EU. Det har kommit ett globalt avtal och många policies som berör området, inte minst CSRD och taxonomin. Näringslivet har därför mycket att navigera i vad gäller miljö- och klimatfrågor och många företag har satt upp ambitiösa målsättningar. Några exempel som påverkar näringslivet och driver frågor om ansvar är:

Taxonomin - För att företaget ska klassificeras som miljömässigt hållbart enligt taxonomin behöver det bidra väsentligt till minst ett av de sex miljömålen (mål 6 Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem), inte orsaka skada för något av målen och leva upp till sociala minimumskyddsåtgärder. 

CSRD - Den standard inom CSRD som berör biologisk mångfald heter ESRS E4-strategin och är utformad för att förstå samspelet mellan verksamheten, ekosystemet och biodiversiteten. Med de nya direktiven är målsättningen att biodiversiteten vara helt återställd till 2050.

TNFD  - Hjälper företag och finansiella aktörer att kartlägga risker, beroenden, påverkan och möjligheter kopplade till naturen. Ledstjärnan för ramverket är det globala FN-avtalet för naturen som slöts 2022.

Biologisk mångfald uppfattades tidigare som en fråga enbart för experter, nu är den central för hela näringslivet. Företag påverkas av EU:s initiativ och policies på området vad gäller exempelvis riskbedömning, tillgång till kapital, redovisning av påverkan, markexploatering och jord- och skogsbruk. Det gör biodiversitetsfrågan till en ägar- och ledningsfråga i näringslivet. Det finns redan idag företag som har ambitiösa målsättningar på biodiversitetsområdet och till och med mål om att bidra till rikare biologisk mångfald.

Trots det pekar Världsnaturfonden WWF i sin rapport Swedish business & the biodiversity crises på att: ”Svenska företag står inför en biodiversitetskris. Fokus på företagens påverkan på miljö och klimat har ökat snabbt under de senaste åren. När det gäller biologisk mångfald och naturförlust, är företagens medvetenhet om deras påverkan och omfattningen av de vidtagna åtgärderna fortfarande begränsad.” https://www.wwf.se/dokument/rapport-swedish-businesses-and-the-biodiversity-crisis/

Analys 3 – Nya verktyg utvecklas

Allt är dock inte becksvart då det finns initiativ för att stärka en rikare biologisk mångfald. Ett av detta verktyg är biokrediter. Enkelt beskrivet går det ut på att företag betalar markägare, till exempel skogsägare, för att genomföra naturpositiva åtgärder på sin mark. Som skogsägare kan man alltså få betalt för att vårda sin skog istället för att låta den bli till virke. Att utveckla ett sådant system kräver sitt av transparens för att köparen verkligen ska kunna vara säker på att pengarna verkligen går till det som det var tänkt.

Nyttan för köparen av biokrediter är givetvis att bidra till rikare biologisk mångfald och nytta för planeten, men det kan också vara ett sätt att hantera risker, utveckla nya gröna produkter, möta krav och stärka position gentemot ägare, kunder, medarbetare och finansmarknaden.

Sverige har genom ett forskningsinitiativ av Aleksandra Holmlund, SLU, kommit en bra bit på väg att etablera biokrediter i Sverige. Just nu utvecklas system för att utveckla ett pålitiligt system där köpare och säljare ska kunna mötas. Det är ett arbete som följs med stort intresse från internationellt håll. World Economic Forum har tillsammans med McKinsey & Company analyserat efterfrågan av biokrediter i rapporten Biodiversity Credits: Demand Analysis and Market Outlook. https://www3.weforum.org/docs/WEF_2023_Biodiversity_Credits_Demand_Analysis_and_Market_Outlook.pdf

Den globala organisationen Biodiversity Credit Alliance har också tagit fram en rapport kring marknadens vilja att köpa biokrediter Demand-side Sources and Motivation for Biodiversity Credits. https://www.biodiversitycreditalliance.org/media/BCAIssuePaper_DemandOverview(06122023)-final.pdf

Slutsatser

Det har hittills varit ett tydligare fokus på klimatproblemen när miljöhoten diskuteras. Men det är helt klart att världen nu också befinner sig mitt i en omfattande kris när det kommer till biologisk mångfald. För många är förmodligen det enormt stora hotet det innebär för världsekonomin en nyhet. Om inte insatser mycket snabbt görs som lyckas vända utvecklingen kan jordens befolkning inte bara hotas av svält utan också av kraftiga säkerhetsrisker. Om ekonomin i starka länder påverkas starkt kan det mycket snabbt utvecklas till fler konflikter och internationell instabilitet. Det bör därför vara en mycket prioriterad fråga att hitta skalbara insatser för att skydda den biologiska mångfalden. Här krävs ett globalt samarbete och ett målinriktad arbete av såväl politiker som näringsliv.