Vapenexporten i världen — Utrikespolitisk Afton

Detta är en kommenterande text. Analyser och ställningstaganden är skribentens och speglar inte alltid Utrikespolitisk aftons inställning.

Kontakt: oag@utrikespolitiskafton.com

Elin Parviainen

Analytiker, Utrikespolitisk Afton

Introduktion

I samband med våldsamma krig och konflikter samt Sveriges inträde i Nato har frågor om försvaret fått allt större utrymme i media, både nationellt och internationellt. Men en fråga som lyser med sin frånvaro är vapenexport. Vapenexport är en kontroversiell verksamhet där transparensen är begränsad. Den bristande insynen kring denna handel ger upphov till en rad problem som måste adresseras för att främja global fred och säkerhet. Vad vet vi egentligen om Sveriges och de globala stormakternas vapenexport? Är det viktigt att ha insyn?

Analys 1 – Omfattande industri

Vapenindustrins värde nådde 597 miljarder dollar år 2022 (1), den inkluderar då försäljning av vapen och militära tjänster. USA, Frankrike, Ryssland, Kina och Tyskland är världens fem största vapenexportörer i given ordning (2). Länder i Asien, Oceanien och Mellanöstern fortsätter att importera stora mängder vapen årligen i jämförelse med europeiska länder. I och med starten av kriget i Ukraina 2022 blev landet den fjärde största importören av vapen 2022-23 efter att ha mottagit vapen från över 30 stater. En betydande konsekvens av bristen på öppenhet är att vapenexporten kan användas som ett verktyg för politisk manipulation och exploatering. Genom att sälja vapen till auktoritära regimer eller konfliktpartier kan vissa länder främja sina egna intressen på bekostnad av mänskliga rättigheter och demokratiska värden. Detta underminerar inte bara möjligheterna till fred och stabilitet utan också det internationella samfundets förmåga att främja rättvisa och hållbar utveckling. Något som bland annat exemplifieras av den ökade vapenimporten inom Oceanien och Asien i samband med Kinas ökade ambitioner i framförallt det Sydkinesiska havet och landets stora vapenexport till Pakistan (3).

Analys 2 – Outsourcing av ansvar

I diskussionen om vapenindustrin och därmed den globala säkerhets-och försvarsindustrin kan inte privata militära företag (PMF) och dess användning i konventionella krig uteslutas. Privata militära företag (PMF) är kommersiella organisationer som erbjuder militära och säkerhetsrelaterade tjänster åt regeringar, företag och andra kunder. Några exempel på sådana organisationer är Academi (fd Blackwater), Triple Canopy, G4S och Wagner Group. Även PMFs kan delas in i olika modeller med olika nivåer av kontrovers, den Sydafrikanska (liknas med traditionella legosoldater), USA Blackwater (militärt entreprenörskap) och Wagner modellen (paramilitär kriminell grupp) (4). Genom outsourcing av militära funktioner till privata företag riskerar vi att underminera demokratiskt ansvar, öka risken för missbruk och kränkningar av mänskliga rättigheter samt skapa incitament för fortsatt konflikt och våld för att upprätthålla lönsamheten för dessa företag.

Analys 3 – Internationell insyn

Bristen på insyn inom vapenindustrin är en oroande faktor som bidrar till oklarhet kring var vapen exporteras och hur de används. Trots internationella avtal och regler om vapenexport finns det ofta begränsad öppenhet och rapportering kring detta ämne. Detta innebär att det är svårt att få en heltäckande bild av vilka länder som köper vapen och hur de används i slutändan. Denna brist på transparens försvårar övervakning av eventuella överträdelser av mänskliga rättigheter eller olaglig användning av vapen. Chefen för Interpol Jürgen Stock har uppmanat länder att samarbeta gällande vapenspårning av de vapen som exporterats till Ukraina. Stock varnar att efter krigets slut kommer den svarta marknaden överflödas av vapen som exporterats till Ukraina, redan nu övervakar kriminella grupper vapenflödet med skydd av den kaotiska situationen på slagfältet (5).

Analys 4 - Korruption

Korruption inom vapenexporten utgör en allvarlig utmaning för global säkerhet och stabilitet. Genom muta, bestickning och oegentligheter kan korrupta aktörer underlätta eller påverka vapenhandeln på sätt som kan leda till ökade risker för konflikter, människorättskränkningar och spridning av vapen till olagliga aktörer. Korruptionen inom vapenexporten underminerar inte bara demokratiska principer och rättsstatsprinciper, utan kan också skapa instabilitet och risker för säkerheten på regional och global nivå. För att bekämpa korruption inom vapenexporten krävs strikt reglering, ökad transparens och ansvarsskyldighet, samt internationellt samarbete för att övervaka och reglera handeln med vapen på ett effektivt sätt. Al-Yamamah-avtalet.

Källförteckning

1 SIPRI. “Rise in SIPRI Top 100 arms sales revenue delayed by production challenges and backlogs”. 4/12/2023. SIPRI.org (31/03/2024)

2 SIPRI. Pieter D. Wezeman, Katarina Djokic, Mathew George, Zain Hussain, Siemon T. Wezeman. “Trends in international arms transfers, 2023”. 04/2024. SIPRI.org (10/04/2024)

3 The Economic Times. “India remains world’s largest arms importer, Russia its top supplier”. 12/03/2024. The Economic Times. (10/04/2024)

4 ART. Council of the European Union - General Secretariat. “The business of war - Growing risks from private military companies”. 31/08/2023. Consilium.europa.eu. (18/04/2024)

5 Kim, Willsher. The Guardian. “Arms sent to Ukraine will end up in criminal hands, says Interpol chief”. 2/06/2022. The Guardian. (16/04/2024)