Lejonmannens arv: Vad väntar Kamerun efter Biya?
/HomoCosmicos/ IStock
Detta är en kommenterande text. Analyser och ställningstaganden är skribentens och speglar inte alltid Utrikespolitisk aftons inställning.
Mail: oag@utrikespolitiskafton.com
Hannes Romare
Gästskribent och studerar freds- och konfliktvetenskap vid Lunds universitet. Han arbetar som Junior Research Fellow för den tyska tankesmedjan EPIS ThinkTank, med fokus på säkerhets- och utrikespolitiska frågor i Afrika söder om Sahara.
Introduktion
42 år. Så länge har Kameruns president, Paul Biya, suttit vid makten. President Biya är 91 år gammal, och rykten om hans hälsotillstånd har cirkulerat. Biya visar dock inga tecken på att vilja avgå och han uppmanas av anhängare att kandidera för en åttonde mandatperiod som president. Presidentval är planerade till 2025, och även om Biya blir omvald är det mycket osäkert om han skulle överleva ytterligare en 7-årsperiod på grund av sin höga ålder. Efter att ha tjänstgjort som president sedan 1982 finns det ingen uppenbar efterträdare till 'Lejonmannen'. Detta väcker frågan, vad händer med Kamerun efter hans död?
En samlad makt
Frågan om ett Kamerun efter Biya är en utan ett säkert svar. Genom ett neo-patrimonialt system har Biya kunnat spela ut olika eliter mot varandra och koncentrerat makten till en enda person, sig själv. Genom att urholka konstitutionen och institutionalisera nepotism och patronage har Biya skapat ett Kamerun avsett att styras av honom och ingen annan. Även om detta har varit en framgång för honom, har det nu skapat en situation som banar väg för kaos den dag han går bort.
Lokala eliter, både inom och utanför hans politiska parti, "Cameroon People’s Democratic Movement" (CPDM), kommer att kämpa om makten över landet och tillgången till dess rika reserver av olja, gas, mineraler och timmer. Detta kan leda till erratisk och splittrad styrning av landet eftersom korruptionen redan är hög. Ännu värre, det kan spirala in i våldsamma konflikter och inbördeskrig.
Interna konflikter skapar lidande
Kamerun upplever redan inomstatlig konflikt. Det pågår en konflikt mellan regeringsstyrkor och separatiststyrkor i de anglofona regionerna i landet. Det våldsamma konflikten började 2017 när Ambazonia Defence Forces började attackera regeringsstyrkor i ett försök att etablera en ny stat kallad Ambazonia, bestående av Kameruns anglofona regioner. Sedan dess har konflikten krävt över 6000 liv och fördrivit 765 000 människor, för att inte nämna de 2,2 miljoner människor som behöver humanitär hjälp.
I ett Kamerun efter Biya skulle de ambazoniska separatisterna kunna utnyttja statens bräcklighet för att driva sin agenda vidare. Mer våld och lidande skulle följa eftersom regeringen inte skulle låta sina anglofona regioner bryta sig loss från staten. Staten skulle inte lätt ge upp sina oljeutvinningar i regionen, varken de redan existerande vid Rio del Rey eller de olika oljeprospekteringar som har hittats. Båda sidor anklagas redan för att kränka mänskliga rättigheter och intensifierade strider och en eskalering av konflikten skulle leda till fler människorättskränkningar och lidande.
Situationen i Kamerun är inte bara en inhemsk fråga utan en som kan påverka regionens stabilitet och säkerhet. En eskalering av den anglofona krisen skulle fördriva fler civila och skapa migrationsvågor till grannlandet Nigeria, som redan upplever en minskad stabilitet. Man bör också inte glömma de omkring 352 000 flyktingar från Centralafrikanska republiken som är bosatta i Kamerun. Om landet faller i kaos skulle många av dessa troligen fördrivas på nytt. Kamerun är också en nyckelaktör i Multinational Joint Task Force (MNJTF) som bekämpar Boko Haram. Om Kamerun skulle kollapsa skulle inte bara MNJTF förlora värdefull militärmakt, det skulle också stärka Boko Haram som redan är verksamma i landets norra delar. Ett Kamerun i kaos skulle därför inte bara påverka dess egen befolkning utan också resultera i spill-over-effekter till de redan instabila grannarna Tchad, Centralafrikanska republiken och Nigeria.
Kameruns framtid
Frågan om Kameruns öde efter Biya bör oroa det internationella samfundet om vi vill skapa stabilitet och välstånd i Väst- och Centralafrika. Det internationella samfundet behöver stödja och hjälpa det civila samhället inom Kamerun för att skapa en stark demokratisk rörelse redo att träda in när Biya avgår. Med ett starkt civilt samhälle, redo att hålla politiker och beslutsfattare ansvariga, kombinerat med externt internationellt tryck, skulle successionsprocessen efter Biya faktiskt kunna gå smidigt och utan att spira in i kaos och konflikt. Ett starkt, pro-demokratiskt civilt samhälle skulle kunna leda vägen för mycket behövliga reformer i Kamerun, vilket leder till ett säkrare och rättvisare samhälle för alla. Om det internationella samfundet inte gör något, och dagen för Biyas död anländer, kan Kamerun mycket väl kollapsa och bli ytterligare ett exempel på ett land som faller sönder efter en despot.