Detta är en kommenterande text. Analyser och ställningstaganden är skribentens och speglar inte alltid Utrikespolitisk aftons inställning.

Kontakt: oag@utrikespolitiskafton.com

Elin Parviainen

**Analytiker, Utrikespolitisk Afton**

Introduktion

Trots att samerna har levt i Sápmi, som sträcker sig över norra Nordkalotten och inkluderar delar av Sverige, Norge, Finland och Ryssland, i tusentals år, erkändes de som ett urfolk av Sveriges riksdag först 1977 och i grundlagen 2011. Detta medför vissa rättigheter och skydd enligt FN:s deklaration om urfolks rättigheter (UNDRIP). Sverige en historia av olika övergrepp mot samer vilket inkluderar rasbiologi, tvångsförflyttningar, assimileringspolitik, politisk diskriminering och medicinska övergrepp. Detta är inget unikt för samerna utan är en historisk, och till viss del, nutida verklighet ursprungsbefolkningar världen över stått inför. Liknande övergrepp har drabbat den amerikanska ursprungsbefolkningen. Från tvångsförflyttningar under "Trail of Tears" till dagens exploatering av marker och kulturell marginalisering möter de fortsatt stora utmaningar. Trots geografiska och politiska skillnader står samerna och den amerikanska ursprungsbefolkningen inför likartade problem: rasism, hot mot traditionella näringar, socioekonomiska utmaningar och försämrad folkhälsa. Denna analys undersöker dessa aspekter och jämför de två gruppernas situationer ur ett utrikespolitiskt perspektiv.

Rasism och diskriminering

Trots erkännandet av samer som urfolk och allt vad det medför har den svenska riksdagen fått kritik från det internationella samfundet för att de inte gör nog. FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering (CERD) har tidigare riktat kritik mot Sverige om att svenska minoritetsgrupper, däribland samer, diskrimineras, att hatbrott sällan leder till åtal och att Sverige inte upplever konventionens krav gällande rasistiska organisationer. Rasism och marginalisering är vardag för både samerna och den amerikanska ursprungsbefolkningen. I Sverige är rasismen mot samer ofta subtil men ändå djupt rotad i historiska stereotyper och brist på erkännande. Samiska ungdomar vittnar om diskriminering i skolan och vuxna möter hinder i arbetslivet på grund av fördomar om sin etnicitet. Samer vittnar om allt från att ha blivit kallade rasistiska uttryck till att mottagit dödshot. Hoten sker både online på sociala medier och ansikte mot ansikte. En studie från Sametinget 2021 visar att rasism och osynliggörande av samisk kultur är vanligt, vilket bidrar till en känsla av alienation och identitetsförlust.

Liknande problem finns i USA, där den amerikanska ursprungsbefolkningen har varit föremål för systematisk rasism sedan den europeiska koloniseringen. Urfolkens kultur har ofta reducerats till stereotyper och deras bidrag till samhället har osynliggjorts. Samtidigt möter de diskriminering i rättssystemet och i kontakten med myndigheter. I USA kan man säga att diskrimineringen mot urfolk ofta är mer systematisk. Den amerikanska ursprungsbefolkningen är en av de folkgrupper som är överrepresenterade i fängelsesystemet och möter högre grad av polisbrutalitet än andra grupper. Enligt en rapport från Health Services Research känner många urfolk i USA att deras rättigheter och kultur inte respekteras av majoritetssamhället, vilket förstärks av fortsatta ekonomiska och politiska ojämlikheter. Trots skillnader i omfattning är den gemensamma nämnaren för båda grupperna att de inte har likvärdig tillgång till rättvisa och att deras kultur och språk ofta hotas av majoritetssamhällets bristande erkännande.

Ett viktigt område där grupperna skiljer sig åt är internationellt politiskt erkännande. Den amerikanska ursprungsbefolkningen har ofta fått större global uppmärksamhet, särskilt genom protester som Standing Rock. Samernas situation är däremot mindre känd internationellt, vilket försvagar deras politiska påtryckningar på global nivå. FN:s deklaration om urfolks rättigheter (UNDRIP) är ett viktigt ramverk för båda grupperna, men implementeringen varierar. Sverige har exempelvis inte ratificerat ILO-konventionen 169, som ger starkare rättigheter till urfolk, vilket kritiserats av FN. Medan samerna har vissa rättigheter erkända inom ramen för Sametinget i Sverige, har den amerikanska ursprungsbefolkningen ett mer utvecklat självstyre genom sina erkända stammar och reservationer. Men även detta självstyre begränsas ofta av statlig inblandning och resursbrist.

Hot mot traditionella näringar

Hoten mot samernas rennäring är omfattande och utgör en av de största utmaningarna för deras kultur och försörjning. Klimatförändringar påverkar renbetet negativt, medan industriella projekt som gruvdrift och vindkraftsutbyggnad inskränker deras traditionella marker. Detta har lett till konflikter om landrättigheter, där staten ofta prioriterar exploatering framför samiska intressen. Vidare uttrycker sig inte rasism mot samer endast via hot eller liknande mot samerna själva, utan här får även renar stå offer. Ett uppmärksammat fall är från 2022 där en lastbilschaufför jagade en flock med renar, något han senare dömdes för djurplågeri för. Året innan i april körde en man på en ren med sin skoter så att den bröt benet, mannen klev av skotern för att slänga bort renens GPS-utrustning innan han lämnade platsen. Samebyn hittade renen dagen efter, som avlivades för sina skador.

Den amerikanska ursprungsbefolkningen står inför liknande utmaningar. Projekt som Dakota Access Pipeline har skapat globala rubriker och visat på hur olje- och gasbolag ignorerar urfolks rättigheter och heliga marker. Trots protester från urfolken och stöd från internationella organisationer, såsom FN, har ekonomiska intressen ofta prioriterats över urfolkens rättigheter. Ett annat exempel är protesterna mot oljeledningen vid Standing Rock i USA. Trots intensiva protester har oljeledningarna byggts och oljebolagen bedriver rättsprocesser mot flertalet demonstranter i form av stämningar på uppåt fyra miljoner dollar per person, samtidigt har Greenpeace USA stämts på 300 miljoner dollar för sitt deltagande vid protesterna. Om oljebolaget vinner skulle det stänga ned hela organisationens verksamhet i USA.

En viktig skillnad är dock att den amerikanska ursprungsbefolkningen har större internationellt erkännande för sin kamp, medan samernas utmaningar sällan uppmärksammas utanför Skandinavien. USA:s urfolk har även tillgång till vissa juridiska ramverk, såsom domstolsbeslut som stärker deras självbestämmande, medan samerna fortfarande saknar rättsligt erkännande av sin mark i många delar av Norden. Ytterligare en skillnad är att den amerikanska ursprungsbefolkningen ofta har större juridiska möjligheter att hävda sin rätt genom erkända stammar och reservationer. Samtidigt saknar samerna i många delar av Norden ett lika omfattande rättsligt skydd för sina marker.

Folkhälsa

Både samerna och den amerikanska ursprungsbefolkningen lider av sämre folkhälsa jämfört med majoritetsbefolkningen. Psykisk ohälsa är särskilt framträdande, där självmordsfrekvensen bland unga är alarmerande hög. Likaså är alkoholmissbruk och kroniska sjukdomar vanligare i samiska områden än i resten av befolkningen.

Den amerikanska ursprungsbefolkningen står inför liknande utmaningar. Självmordsfrekvensen är fyra gånger högre bland unga på reservationer än det nationella genomsnittet, enligt U.S. Department of Health and Human Services (2018). Missbruk av alkohol och opioider är också utbrett, vilket förvärras av brist på tillgång till vård. Samtidigt är kroniska sjukdomar som diabetes och hjärtsjukdomar utbredda.

Skillnaden är att USA har investerat i särskilda vårdprogram för urfolk som exempelvis Indian HealthService (IHS), även om dessa inte alltid är tillräckliga. I Sverige saknas många gånger vård som är kulturellt anpassad till samiska behov, vilket förvärrar hälsoklyftorna.

Avslutning

Trots olika historiska och politiska kontexter möter både samerna och den amerikanska ursprungsbefolkningen liknande utmaningar. Rasism, hot mot traditionella näringar, socioekonomisk marginalisering och hälsoklyftor är några av de största hindren. För att förbättra situationen krävs internationellt samarbete, ökat erkännande av urfolks rättigheter och kulturellt anpassade lösningar som stärker deras självbestämmande. Sverige och USA har mycket att lära av varandra, både i framgångar och misslyckanden, för att säkerställa en rättvis och hållbar framtid för dessa grupper

Referenser

Kulturdepartementet. Riksdagen. “Samernas nationaldag”. 06/02/2023

Amnesty Internationeal. “Samers rättigheter”. Amnesty

Sullivan, T. Sveriges Radio. “UN report slams Sweden over treatment of Samis”. 13/01/2011 Sveriges radio

FN. “Sverige i förhör med FN:s kommitté mot rasism, maj 2018”. FN

Lisa, Wallin. Lou, Huuva. “Hatbrott mot samer”. BRÅ. 2024:5 BRÅ (01/12/2024)

Findling MG, Casey LS, Fryberg SA, et al. Discrimination in the United States: Experiences of Native Americans. Health Serv Res. 2019; 54: 1431–1441. Health Ser Res

Högre risk för psykisk ohälsa hos unga samer Maja Lundbäck. 3/12/202. Forte

Key Moments In The Dakota Access Pipeline Fight. Rebecca Hersher. 22/02/2017. NPR

Folkhälsomyndigheten. Samers hälsa och levnadsvanor undersökta i stor enkätstudie. 28/03/2023 FHM

Söderlund, A. Johansson, K. A. “Urfolkens larm efter stämningarna: “Försöker skrämma folk från att arbeta med oss””. SVT. 26/11/2024. SVT

Perjus, M. “Plågade renar med lastbil i Arjeplog - chauf ören döms för djurplågeri”. SVT. 08/06/2022. SVT

Andersson, N. “Skoterförare körde på ren - döms för djurplågeri”. NSD. 03/01/2024. NSD

United States Sentencing Commission. “Federally Sentenced Native Americans”. ussc.gov

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering. “Diskriminering av samer - samers rättigheter ur ett diskrimineringsperspektiv”. sametinget

Analyser