Georgien står inför ett viktigt vägskäl

MGstudyo/ IStock

Detta är en kommenterande text. Analyser och ställningstaganden är skribentens och speglar inte alltid Utrikespolitisk aftons inställning.

Mail: oag@utrikespolitiskafton.com

Nugzari Batsikadze

Analytiker, Utrikespolitisk afton

Introduktion

Sedan det georgiska partiet ”Georgian Dream” tog makten i Georgien 2012 har partiet anklagats för att vara alltmer Rysslandsvänligt och rört sig bort från EU och grundläggande demokratiska värderingar. Anknytningarna till Ryssland blev desto mer tydliga när parlamentet tidigare i år antog lagen om ”öppenhet för utländskt inflytande” (transparency of foreign influence law), även kallad för den ryska lagen då Ryssland införde den 2012. Lagstiftningen innebär att icke-statliga organisationer och medier som erhåller mer än 20 procent av sin finansiering från utländska källor, måste registrera sig som organisationer som ”driver en främmande makts intressen”. Både EU och USA uttryckte sitt missnöje då lagen inte är förenlig med EU:s grundläggande normer och värderingar.

Den 26:e oktober 2024 hölls vad många anser vara ett ödesval i Georgien. Maktpartiet Georgian Dream utropade sig till vinnare och landets valmyndigheter offentliggjorde slutresultatet dagen efter. Ett resultat som ifrågasatts av utländska observatörer och valfusk misstänkts.

När Georgiens premiärminister Irakli Kobakhidze meddelade att landet kommer att avbryta sina förhandlingar om EU-medlemskap fram till 2028, fylldes huvudstaden Tbilisi av omfattande protester och demonstranter. Beslutet, som av regeringen beskrivs som ett försök till ”värdig integration”, har resulterat i hård kritik och anklagelser om att Georgien backar från sina demokratiska åtaganden. Demonstrationerna har i slutet på december hållit i sig i en månad.

Massprotester skakar Tbilisi

Den 28:e november började Tbilisis gator fyllas och blockeras runt om det georgiska parlamentet. Demonstranterna byggde barrikader och skanderade slagord med krav på ett omedelbart återupptagande av EU-samtalen och nyval. Situationen eskalerade när polisen började använda sig av vattenkanoner, tårgas och gummikulor för att skingra folkmassorna. Demonstranterna svarade med att avfyra fyrverkerier mot poliserna och natten till den 1 december skadades totalt 44 personer. När demonstrationerna fortgått i åtta dagar rapporterades det att över 325 demonstranter gripits,18 personer anklagas för att ha begått ett brott och 150 poliser har skadats.

Kobakhidze har upprepade gånger berömt polisen för ett väl genomfört arbete medan människorättsorganisationer och journalister ger en helt annan bild av situationen. Enligt Georgian Young Lawyers' Association (GYLA) misshandlades 319 demonstranter under de första åtta dagarna varav många av dem behövde läkarvård. En person behövde akut återupplivning.

Online började olika videor spridas där det tydligt gick att se misshandeln som polisen utsatte demonstranterna för. Särskild utsatta var journalister. Under de första sex dagarna rapporterades fler än 70 fall av våld mot journalister. Det här är inte första gången journalister utsätts för våld i Georgien. 2021 misshandlades en kameraman så pass brutalt att han avled av skadorna när han rapporterade om en Pride parad som aldrig blev av i Tbilisi.

De politiska följderna

De avbrutna samtalen om EU-medlemskap har fördjupat de redan djupa politiska klyftorna i Georgien. Landets president, Salome Zurabishvili anslöt sig till demonstranterna och beskrev regeringens beslut som ”ett övergivande av nationens europeiska strävanden”.

I ett tv-sänt tal meddelande Zurabishvili att hon inte tänker avgå från sin presidentpost när en ny president valdes den 14 december. Trots detta valde Georgiens parlament en ny president, den tidigare proffsfotbollsspelaren, Mikheil Kavelashvili, som är lojal mot den sittande regering.

2017 ersatte ett valkollegium med 300 platser det direkta presidentvalet i Georgien. Med tanke på att Georgian Dream kontrollerar majoriteten av dessa 300 platser var det en enkel seger för Kavelashvili. Rösterna kommer från elektorer som består av parlamentsledamöter och representanter för lokala myndigheter. Av de 225 elektorer som var närvarande vid omröstningen röstade 224 på Kavelashvili. Kavelashvili var även den enda nominerade kandidaten.

Kavelashvili valdes in i parlamentet första gången 2016 som medlem av Georgian Dream och 2022 var han med och grundade den politiska rörelsen People's Power, som var allierad med Georgian Dream och blev känd för sin starka anti-västliga retorik. Kavelashvili var också en av upphovsmännen till den ”ryska lagen” som antogs 2024.

Det är ett välkänt faktum att den före detta fotbollsspelaren och före detta parlamentarikern, Kavelashvili, inte har någon högre utbildning. Därav kunde Kavelashvili år 2015 inte kandidera till ordförandeposten för Georgiens fotbollsförbund. Till skillnad från fotbollsförbundets presidentkandidat krävs det inte att Georgiens presidentkandidat har högre utbildning.

Till följd av detta har USA bland annat avbrutit sitt strategiska partnerskap med Georgien och den georgiska ambassadören i USA, David Zalkaliani lämnade sin post. Dessutom sanktionerade USA lagstiftare i Georgian Dream som man anser är ansvariga för den demokratiska tillbakagången i landet. Den 16 december införde även EU visumrestriktioner för georgiska diplomater och regeringstjänstemän.

Vägen framåt

Georgiens politiska framtid är idag svår att förutspå. Landet befinner sig i ett kritiskt skede med ett brett missnöje bland allmänheten, politiska klyftor och ett ovisst läge på den globala arenan.

Sedan rosenrevolutionen 2003 har EU medlemskap och europeisk integration varit en hörnsten i landets utrikespolitik. Den sittande regeringens beslut att avbryta samtalen med EU tyder dock på en annan verklighet idag. Ett uteblivet EU-medlemskap skulle kunna förvärra den ekonomiska stagnationen, avskräcka utländska investeringar och försvaga de institutionella reformer som är knutna till europeiska riktmärken. Därmed skulle Georgien bli mer sårbart för yttre påverkan och eventuellt föra landet ännu närmre Ryssland, vilket skulle fördjupa den inhemska polariseringen. Är det något demonstrationerna på Tbilisis gator visat den senaste månanden är det att det georgiska folket är starkt pro-europeiska.

En närmare anknytning till Ryssland kan få ett flertal påtagliga restriktioner, inte enbart för politiker och diplomater men även för den georgiska befolkningen. Visarestriktioner, en svagare valuta, inflation och högre priser på importerade varor från EU kan vara eventuella påföljder.

Anklagelserna om valfusk och överdrivet våld mot demonstranter pekar på systematiska svagheter i Georgiens demokratiska institutioner. För att återupprätta allmänhetens förtroende krävs omfattande reformer, bland annat ökad insyn i valen, rättsväsendets oberoende och ansvarsutkrävande för polisens tjänstefel. Det internationella samfundets engagemang i övervakningen av dessa reformer kan visa sig vara avgörande för att säkerställa framsteg.

Sammanfattning

Georgien står vid ett vägskäl och slits mellan olika vägar: den ena leder mot europeisk integration och demokratiska reformer, den andra mot auktoritärt styre och närmare band med Ryssland. Protesterna i Tbilisi understryker det georgiska folkets orubbliga engagemang för en europeisk framtid, även om deras regering rör sig i motsatt riktning. För att ta sig igenom detta kritiska skede måste Georgien ta itu med interna missförhållanden genom demokratiska reformer och en förnyad dialog med sina västerländska partner.

Det internationella samfundets roll när det gäller att stödja och övervaka dessa reformer kommer att vara avgörande för att säkerställa Georgiens stabilitet och framsteg. I slutändan kommer nationens utveckling att bero på om dess ledarskap kan förena sin politik med folkets strävanden och på så sätt bekräfta Georgiens plats som en demokratisk och suverän nation med ett starkt engagemang för sin europeiska identitet.