Detta är en kommenterande text. Analyser och ställningstaganden är skribentens och speglar inte alltid Utrikespolitisk aftons inställning.

Mail: oag@utrikespolitiskafton.com

Introduktion

De flesta är rörande överens om att Kinas ekonomiska transformation har varit makalös. Landet är världens näst största ekonomi med en BNP på nästan 18 trillioner dollar. Den snabba ekonomiska utvecklingen har inneburit att miljontals människor lyfts ur fattigdom men också att Peknings stormaktsambitioner har vuxit sig större. Kinas militära upprustning har vuxit i samma takt som den ekonomiska framgången och utmanar USA:s dominans i Östasien. En aggressiv politik i sydkinesiska havet och målsättningar om att invadera Taiwan gör att det säkerhetspolitiska läget är spänt. Detta är en del av den strategiska kamp som pågår mellan USA och Kina. Länderna tävlar idag inom alla sektorer och många förutspådde att Kina:s BNP skulle gå om USA:s vid 2030. Detta blir alltmer osannolikt.

Storleken på en stats ekonomi är en grundpelare när man utformar en långsiktig strategi. Oron i USA var att ett ekonomiskt övertag från Kina skulle göra det svårare att behålla dominansen i östra Asien. Det som kan få Washington att pusta ut är att Kina fått ekonomiska problem de senaste 5 åren. Sedan 2020 har USA:s ekonomi växt betydligt snabbare än Kinas och möjligheten att gå om USA blir allt mer osannolik. Denna analys ämnar att beskriva de strukturella och akuta problemen i Kinas ekonomi och vilka följder det får på Kinas geopolitiska ambitioner. Är Kinas stagnerande ekonomi USA:s viktigaste allierade?

Fastighetssektorns betydelse

En drivande faktor i Kinas stagnerande ekonomi är fastighetssektorn. Branschen stod för 25 procent av både BNP och sysselsättningen innan krisens start 2020. Priset på bostäder hade länge accelererat och blivit spekulativt, delvis för att kinesiska hushåll inte tillåts att investera fritt i sitt sparande och därmed vänt sig till bostadsmarknaden. I Kina står 70 procent av hushållens förmögenhet av fastigheter, i USA är siffran 30 procent.

Krisens crescendo blev när Kinas största byggbolag Evergrande kollapsade. Kinesiska fastighetsbolag hade haft omfattande garantier under 2010 talet men Peking hade sett orosmolnen och införde lånetak för bolag 2020. Evergrande var ett av de företag som fick problem med likviditeten och blev oförmögna att fortsätta. Många hushåll hade köpt bostäder före fastigheterna var byggda och fick nu se sina pengar försvinna. Fastighetsbranschens förtroende urholkades och många kineser började avvakta med att köpa bostäder. Fastighetspriserna sjönk med 40 till 60 procent mellan 2021 och 2024. Kinas fastighetssektor är långt från återställd och dess stora andel av BNP gör att krisen kommer att fortsätta ha en negativ effekt på tillväxten under en överskådlig tid. Det finns inte heller någon annan sektor som lyckats ersätta fastighetssektorn som motor i Kinas ekonomi. Peking har svarat med kraftiga stimulanser, någonting som blir allt svårare eftersom den kinesiska statsskulden är över 80 procent av BNP.

Tyngden av statsskulden

Detta leder oss in på Kinas nästa strukturella problem, den ökade statsskulden. Statsskulden uppgår till 80 procent av BNP och enligt IMF prognoser väntas skulden passera 100 procent före 2027. Sedan Xi Jingping tog över makten har budgetunderskottet ökat kraftigt. Sedan 2013 har statens intäkter har ökat med ca 80 procent medan utgifterna har ökat med 95 procent. 2023 noterades det hittills största budgetunderskottet sedan data blev tillgängligt; ett underskott på 6,8 procent. Mellan 2013 och 2023 ökade utgifterna till räntor med hela 283 procent. Det är betydligt större än någon annan utgiftspost. Räntor till statsskuld uppgår nu till 4 procent av statsskulden, detta är dock mindre än USA:s motsvariga siffra på 11 procent och Japans 25 procent. Det huvudsakliga underskottet kommer från de 22 provinsregeringarna, där de flesta redan har en skuld på över 100 procent av den regionala BNP:n. Avstyckningar av land till fastighetssektorn var länge en viktig inkomstkälla för provinsregeringarna, men sedan fastighetssektorns kris har denna inkomst minskat.

Förutom dessa nationalekonomiska förklaringar, finns det även politiska faktorer som påverkar Kinas ekonomiska utveckling. Xi Jingpings stenhårda covidpolitik skapar osäkerhet vilket gör att konsumenter inte vågar spendera. De kinesiska covid vaccinen har inte varit lika effektiva som de västliga motsvarigheterna, det gör att utbrott och lockdowns fortfarande utgör ett problem.

Politiken påverkar investeringsviljan

Årets vinnare av Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne kom till slutsatsen att vägen till välstånd går igenom demokratiska institutioner. Ett ytterligare problem i Kina är kommunistpartiets regleringar för privat företagande. 2021 lanserade kommunistpartiet idén om “common prosperity” vilket skapar oro bland investerare om avkastningen verkligen kommer att gå till deras kassor. Det skapar en lägre investeringsvilja vilket också bromsar den ekonomiska tillväxten. I centrum för denna maktcentrering är Techbolagens minskade friheter. 2020 hindrades Alipays börsnotering av regeringen och bolaget ägs idag till stor del av provinsregeringar. Ägaren Jack Ma har lämnat Kina och bolagsledningen måste få beslut godkända av särskilda kommittéer som består av representanter från kommunistpartiet.

Den kinesiska ekonomin ska inte förkastas, tillväxttakten är fortfarande hög och andra sektorer går starkt. Genom en strategisk politik, har Kina lyckats etablera stora marknadsandelar inom grön energi och fordonstillverkning. Under 2025 har förväntningarna på kinesisk AI ökat, senast genom mjukvaran Deepseek. Deepseek har lyckats skapa en chatrobot till ett betydligt lägre pris i jämförelse med Silicon valleys AI-projekt. Mjukvaran fungerar också som ett instrument för att sprida kinesiska narrativ och historieskrivningar. Testa till exempel att ladda ner Deepseek och fråga om massakern på Himmelska fridens torg. Sammanfattningsvis står Kinas ekonomi för både akuta och strukturella utmaningar och drömmen om att bli världens största ekonomi blir allt mer osannolik.

Den inbromsande ekonomins påverkan

Den inbromsande ekonomin ger följdeffekter för Kinas stormaktsambitioner. Militär upprustning, globala investeringsprogram och rymdprogram slukar stora resurser och om Kinas ekonomi fortsätter att bromsa in kan de behöva förändra sin storstrategiska strategi. Det kinesiska ledordet ”harmoni” är någonting som Xi Jinping kommer behöva adressera vid sin balansering av mål, medel och metoder.

Samtidigt är det en fråga om vilka mål Xi Jinping väljer att prioritera. I Ryssland ser vi hur 40 procent av statens utgifter går till kriget i Ukraina medan andra utgiftsområden som välfärd nedprioriteras. Försvarets utgifter i Kina uppgår till 6 procent av statens budget. Om Kina verkligen avser att invadera Taiwan kommer denna siffra att behöva öka rejält. Det leder till minskade utgifter inom välfärd och social säkerhet. En sådan konflikt skulle dessutom slå hårt mot Kinas export och lamslå ekonomin ytterligare.

Den slutgiltiga frågan är om Kommunistpartiets legitimitet är byggd utifrån samma premisser som Rysslands eller om stagnerad levnadsstandard underbygger legitimiteten och skapar nationellt uppror. Sedan Mao Zedongs död har legitimiteten för kommunistpartiet (CCP) byggts genom ökad levnadsstandard i kombination med statlig repression. Det har blivit en tyst överenskommelse där den kinesiska befolkningen inte protesterar men får en positiv samhällsutveckling i gengäld.

Sedan Xi Jingpings övertagande 2013 har CCP arbetat systematiskt för att öka nationalismen hos den kinesiska befolkningen. Beskrivandet av Kinas unika roll i världen, det förödmjukande århundradet och det kollektiva minnet från Boxarupproret eller massakern i Nanjing är olika narrativ för att driva på nationalismen. Kommunistpartiet beskriver hur de återfört Kinas “naturliga roll” i världen och kastat ut imperialistiska krafter. Det parti drivna narrativet där Kina beskrivs som den civiliserade civilisationen medan resten av världen ses som hotet är en tydlig form av “othering” som syftar till att driva på den nationella enigheten. Vid ett Kina som börjar stagnera i levnadsstandard, kan detta narrativ utvecklas och förmedla att Väst försöker motarbeta Kinas exceptionella utveckling. Ironiskt nog kan sammanslutningen runt CCP öka av en stagnerande ekonomi. Det kan göra det lättare för kommunistpartiet att sälja in en invasion av Taiwan.

Hoppet för USA är att Kina halkar efter i teknologisk utveckling vilket gör det svårare att slå ut USA:s stillahavsflotta vid en konfrontation om Taiwan. Om Kina inte lyckas förneka USA rörelsefrihet i Stilla havet kommer USA säkra sin militära närvaro och slå på sin enorma militära apparat. Vid ett sådant scenario har Kina inte möjligheten att ta över kontrollen av Taiwan.

Emellertid måste Kinas potentiella stagnering alltid sättas i relation mot USA. En reell stagnering är en ökad differens mot USA. Donald Trumps försämrade relationer med omvärlden skapar ett utrymme som Kina kan fylla. Under säkerhetskonferensen i München höll Kinas utrikesminister Wang Yi ett tal där han talade gott om Europa och tryckte på vikten av samarbete. Både Berlin och Paris är i allmänhet mer vänligt inställda till Peking i jämförelse med Washington. Tyskland har ett betydande handelsutbyte med Kina och Emmanuel Macron har blivit kritiserad för att inte ta tillräckligt tydlig ställning för Taiwan. Trumps inhemska politik är dessutom fyllda med häpnadsväckande idéer som vi inte vet utfallet av. Om USA också stagnerar kan Kinas nedgång bli osynlig. Avslutningsvis kan man ställa sig frågan om Donald Trump är Kinas viktigaste allierade.

Referenser

Borg, A. (2024). Vart är vi på väg; svensk ekonomi och framåt. Stockholm: Albert Bonniers förlag.

China Power Project. (2024). Making Sense of China’s Government Budget. Hämtat från China Power: https://chinapower.csis.org/making-sense-of-chinas-government-budget/

Kennedy, S. (2023). Experts React: China’s Economic Slowdown: Causes and Implications. Hämtat från Center for international and strategic studies: https://www.csis.org/analysis/experts-react-chinas-economic-slowdown-causes-and-implications

Ljunggren, B. (2017). Den kinesiska drömmen; Xi, makten och utmaningarna. Stockholm: Hjalmarson och Högberg.

Shih, T., Sjöholm, F., & Cappelin, B. (2023). Kinas ekonomiska utveckling. Stockholm: Utrikespolitiska institutet.

Tze Ern Ho, B. (2021). Chinas Political worldview and Chinese Exceptionalism. Amsterdam: Amsterdam University Press.

Wright, L. (2022). China’s Slow-Motion Financial Crisis Is Unfolding as Expected. Hämtat från Center for strategic and international studies: https://www.csis.org/analysis/chinas-slow-motion-financial-crisis-unfolding-expected

Analyser