Centerpartiets Ungdomsförbund om Sveriges roll

Oleksii Liskonih/ IStock

Detta är en kommenterande text. Analyser och ställningstaganden är skribentens och speglar inte alltid Utrikespolitisk aftons inställning.

Kontakt: oag@utrikespolitiskafton.com

I samband med Utrikespolitisk aftons årliga panelsamtal om den svenska utrikesdeklarationen har vi i år även bjudit in politiska ungdomsförbund att bidra med analyser i ämnet. Denna vecka publicerar vi deras texter under vår verksamhetsgren för omvärldsanalyser. Idag publicerar vi en analys av Melinda Prick, försvars- & utrikespolitisk talesperson för Centerpartiets Ungdomsförbund.

Världsordningen skakar – är Sverige redo att navigera i det nya landskapet?

Centerpartiets Ungdomsförbund har i många år haft sin grund i den liberala ideologin. Men det är en svår tid för liberalismen internationellt, och har varit under mitt politiska liv. Säkerhetsläget förändras snabbt. Sverige firar ett år i Nato medan USA:s ledarskap svajar under Trumps återkomst. Ukraina kämpar för Europas säkerhet, och EU inser att det måste axla en större försvarsroll. Samtidigt ökar hoten i Nordkalotten, i Asien med Kinas aggressioner och Irans påverkan på kriminella nätverk. Europa vaknar – men är det för sent? Och är Sverige redo att möta de nya hoten?

Centerpartiets Ungdomsförbund har länge förespråkat svenskt Nato-medlemskap, vilket till slut blev en verklighet i svensk politik. Den 7 mars firar Sverige ett års medlemskap. Förra året deltog Sverige i gemensamma operationer med marina- och luftstridskrafter med Nato. Efter årsskiftet åkte en pansarbataljon till Lettland för att bemanna Nato Forward Land Forces. Utrikesdeklarationen som regeringen deklarerade den 12 februari går i linje med detta.

Samtidigt har den internationella politiken blivit alltmer instabil, särskilt efter att Donald Trump återtagit positionen som USA:s president. Han har kallat Zelensky för en diktator, för att sedan glömma sina egna ord, samtidigt som han undvikit att ge Putin samma beskrivning. Som liberal är det naturligt att oroa sig för den framtida världsordningen. När till och med USA, en gång symbolen för frihet och demokrati, rör sig i en mer auktoritär riktning, väcks allvarliga frågor om vart världen är på väg. Världens rikaste person närmar sig makten, vilket kommer bli en svår fråga för framtiden. Hur nära är det lämpligt att näringslivet, med oerhörda resurser, är politiken? Det går inte att undgå att Musk påverkade politiken, till exempel genom sitt ägandeskap och förändringar i användning av plattformen X (Twitter).

Ukraina står fast och försvarar inte bara sin egen överlevnad, utan hela Europas säkerhet. Landet visar på en enorm försvarsvilja men frågan är vilken vilja andra europeiska länder har. Ukraina gör det till det värsta priset; livet hos sina egna soldater och medborgare. Därför måste Europa arbeta för Ukraina, som offrar sig även för Europas säkerhet. Det är en självklarhet att välkomna landet in i den europeiska gemenskapen.

Med USA:s nya styre har Europa tvingats inse att det inte längre kan förlita sig på USA i samma utsträckning som tidigare. Ledarskapet för Europas försvar måste nu komma inifrån kontinenten. Det är ett uppvaknande som politiker hade behövt tidigare men bättre sent än aldrig om Europa nu agerar. Att Sverige ska vara ledande är inte rimligt då vi fortsatt är en liten stat i en världsordning där stora stater styr. Däremot kan Sverige, och bör så göra, genom att bidra genom fortsatt stöd till Ukraina och aktivt deltagande i Natos försvarsarbete. Svenska förband kommer behöva finnas närvarande i både Lettland och Finland för att stärka försvarslinjerna.

Ett fredsavtal i Ukraina skulle kunna ge Ryssland möjlighet att omfördela sina trupper och återuppta aggressionen på andra fronter. Alternativt kan Kreml välja att rikta sin nästa "specialoperation" mot ett annat europeiskt land. Svenska politiker håller på att vakna ur dvalan, men måste inse vilka beslut som kommer behöva tas. Är det aktuellt med svensk fredsbevarande trupp i Ukraina? Det kan komma att bli en icke-fråga om Ryssland väljer att attackera ett land som Lettland, där svensk trupp finns och övar i detta nu.

Som kadett under utbildning har jag nyligen återvänt från en intensiv vinterutbildning i Boden, en erfarenhet som både utmanade och utvecklade mig. Under utbildningen diskuterades Nordkalotten som ett potentiellt framtida slagfält, en region vars betydelse ökar i takt med klimatförändringarna och dess strategiska position. Det arktiska området har länge varit av geopolitiskt intresse, men i dagens säkerhetspolitiska läge har dess militära och logistiska betydelse blivit allt mer påtaglig. Som ofta påtalas så saknar Norrland sjukvårdsresurser för en konflikt i norr. Sverige kommer även tvingas förbättra sina järnvägar för att klara av en sådan konflikt i och med att förstärkning av logistik kommer behöva komma från söder.

Det finns även platser längre ifrån vårt närområde som kommer att påverka oss. Kinas aggressioner mot Taiwan kommer påverka Nato och ställa USA inför en prioritering av konflikter. Påverkan från länder mot svensk inre säkerhet som Kinas inköpande av infrastruktur och Irans samröre med gängkriminella är potentiella hot. Det behöver hanteras genom internationella samarbeten.

Slutligen är Sverige en liten aktör i ett stormaktsspel. Det innebär inte att vi inte kan dra vårt strå till stacken för den europeiska säkerheten. Sverige står inför många rena försvarspolitiska utmaningar men även ekonomiska som påverkar vår inre säkerhet.